Thursday, February 22, 2007

Min andliga semla

Idag, min "komplediga" dag, passade jag på att delta i en middagsbön med Taizébröderna från Frankrike i Maria Magdalena kyrka…så skönt att stämma in i deras meditativa sånger varvad med tystnad och stillhet. Känns som en lyx, en underbar efterrätt mitt under fastan, en slags andlig semla. Hur ska jag nu förmedla detta till farmor?

Dear Mago,
Paradoxically, the more attentive I become of something so basic as breathing, the more I experience the luxury of life. These days, nothing is more refreshing than to listen to silence, and to focus on breathing before I proceed to explore my body as a musical instrument. In an orchestra of fellow human beings, I am easily brought home to the garden where Carolyn and I used to sit and sing in harmonies, leaning close to one another to ensure our very best blend of timber and pitch. Thus I can also return "home" to mom’s bedside where we sang “Soon and very soon” on her 90th birthday. To this day, it remains a solace to hear her say: “that was my very best gift”.

Att få berätta för farmor och bli bekräftad av mor. Tänk att dessa behov kan vara så länge...kanske för evigt?

Your devoted granddaughter

No comments: